Etikettarkiv: Franskt

Förbannade fransoser!

Terres de Café
Rue Des Blancs-Manteaux utgör fond åt denna tableau av homme blasé och traktörens tour de force. (Sic!)
Några rejäla stenkast österut från Centre George Pompidou och lika många kast åt motsatt håll från hjärtat av Maraiskvarteren ligger Rue des Blancs-Manteaux och platsen för redaktionens första möte med Frankrikes goda kaffe. På Terres de Café visar baristan nöjd upp de sju kaffebehållarna på väggen och förklarar hur varje dag i veckan har sin alldeles egna rostning. Får man välja frågar jag. Nej (din dumma utlänning) det är veckans dagar som avgör upprepar hon. Jag förstod redan första gången svarar jag surt och sätter mig utanför med min macchiato. Det är synd att fransosen framhärdar med att förstöra sina egna varor, tänker jag. Till och med när hon för en gångs skull säljer något som smakar bra.

Nästa gång jag är i Paris ska jag göra återbesök, tacka för senast och bjuda hem henne till Göteborg. Här ska vi fröjdas bland höstlöv och spridda skurar, ta skydd under en vänlig baristas utsträckta hand och tillsammans njuta av de glädjeämnen som lite extra omsorg ger. Nu förstår jag ska hon säga. Ett leende, en utsträckt hand och en öppen famn skänker kvaliteter åt kaffet som ligger bortom malningsgrad och munkänsla. Tack Joel ska hon säga. Tack!

Annonser

Le Pain Francais – Engelbrektsgatan i Göteborg

Le Pain Francais. Vi minns att vi varit här men minns ej när.

Det är på låtsas alltihop och vi ger oss tveklöst in i leken. Ett koncept och en form som appliceras på noga selekterade lokaler runt om i Sveriges städer. En formel, som går hand i hand med matematiken, har beräknat att just här på denna gata är det lönsamt att öppna ett kafe av denna magnitud. Detta är acklimatiseringen runt den marknadsekonomi som sedan 1989 erkänts globalt och tveklöst. Skit samma. Vi älskar nämligen att förföras av den franska bistrokänslan och de kraftigare läderfåtöljerna med sköldar tryckta över ryggstödet. Genuint, elegant och lite småbrackigt. Men inte på riktigt. Centralbeställda arabicabönor packeterade i Lavazzapåsar blir till fylliga styrketårar som fyller de små, vita, konformade kopparna. En eloge till den djärva ledningsgruppen som heroiskt vågat vägra logga på kopporna och nöjt sig med varumärket på servetterna.

Le Pain Français
Logga eller inte logga?
Vi spekulerar i vilka konflikter och schismer det måste ha skapat. Likt ett långmöte mellan arbetsgivare och fackförbund har de suttit och brutit ner varandra med argument och diskuterat fram och tillbaka. Loggan på koppen eller inte. Skulle mötet aldrig ta slut? Efter flera veckor nås en kompromiss och det stora centrallagret av standardservetter töms till förmån för de nya mjuka pappersarken med loggan prydligt centrerad.